Flera goda skäl för gårdsförsäljning

För landsbygd, sysselsättning
och ett liberalare Sverige
Sedan 2010 har antalet svenska producenter av alkoholhaltiga drycker ökat med 710 procent. Ölbryggerier utgör förvisso 75 procent av dryckestillverkarna men den största ökningen sker bland tillverkare av spritdrycker och vin. Detta enligt siffror från SCB och föreningen Svenskt Vin. Härmed är dryckestillverkning ett av de snabbast växande segmenten inom svensk livsmedelsindustri.

Parallellt med dryckestillverkningens explosionsartade utveckling går svenskt jordbruk på knäna, som utöver skenande priser på energi och insatsvaror också har att parera lågpriskonkurrensen utifrån. Alltmedan jordbruket knäar går flyttlassen fortsatt inåt stad och tätort, till förfång för en allt glesare glesbygd. Samtidigt har turistsektorns betydelse för svensk ekonomi ökat, sedan turistandet ökat generellt och sedan en allt större andel av befolkningen kommit att lämpas mer för denna form av lågtröskeljobb. I takt med globaliseringen har svensken blivit alltmer kontinental, med förändrade mat- och dryckesvanor, preferenser och förhållningssätt. Inte bara äter vi franskt ena dagen och lokalproducerat nästa, utan vi förhåller oss också annorlunda till alkoholen. Alkohol, inte minst dyrbar lokalproducerad sådan, efterfrågas inte primärt för den goda berusningens skull utan snarare för helhetsupplevelsen av en välkomponerad måltid.

En liberal uppfattning är att statligt förmynderi ska begränsas i den mån det går och är lämpligt. Att tillåta gårdsförsäljning av alkohol skulle inte bara vara ett kraftfullt slag för landsbygd, turistnäring och sysselsättning, utan också ett steg i en sund liberal riktning.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer