Fulla lador och solida finanser
![]() |
| Balanserad |
Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland
dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60
procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till
81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga
underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl
skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betalar nu mer i
räntor än vad det lägger på försvaret, vilket även det är världens största för
övrigt. Av dessa skäl har det amerikanska kreditbetyget stegvis också
nedreviderats, mot en allt skräpigare status. Värst av västvärldens alla
syndare är dock Japan, vars statsskuld nu uppgår till rent förskräckande 250
procent av BNP. I sammanhanget sticker Sverige ut som stjärnan i klassen, som
nyligen fick ett upprepat högsta betyg av det globala
kreditvärderingsinstitutet S&P Global. Institutet spår i analysen att den
svenska statsskulden uppgår till 32,2 procent 2029 och konstaterar att det är
lågt i en internationell jämförelse. Motiveringen lyder vidare att statens
offentliga finanser, den solida betalningsbalansen och effektiva penningpolitiken
ger Sverige kraft att hantera geopolitisk osäkerhet och stigande energipriser och
avslutas med att utsikterna är stabila.
Vid en internationell utblick kan således konstateras att Sveriges
lador är fulla och finanserna solida, vilket bör vara utgångspunkten i den hätska
ekonomiska politiska debatten.

Kommentarer
Skicka en kommentar