Småspararens bästa vän

Småspararens bästa vän
Under flera år av låga räntor och stigande börser har investeringssparkontot varit en gynnsam sparform. På ett sådant konto beskattas inte vinster och utdelningar utan beskattning sker i stället löpande via en beräknad schablonintäkt, som i sin tur baseras på statslåneräntan. Historiskt låga räntor har således pressat beskattningen till relativt beskedliga nivåer, samtidigt som stigande börser medfört gott om klirr i kassan.

Säg dock den lycka som varar för evigt. År 2022 har börsen i stället klappat igenom samtidigt som räntorna fått fnatt. Allt detta med följd att småspararens skatt kommer höjas betydligt trots en kraftigt minskad förmögenhet. Investeringssparkontot har sedan dess införande 2012 varit en veritabel succé som ökat det allmänna spar- och aktieintresset på ett påtagligt sätt. Allt fler har sålunda både tagit del av börsbolagens vinstutveckling samt kunnat bygga upp ett privat buffertspar. Denna utveckling ska värnas, då börsen långsiktigt ger den bästa avkastningen och för att egna pengar ger den allra bästa av tryggheter. Om detta är dock inte politiken enig, emedan S, V och MP helst vill höja sparskatten med L och M vill sänka den. Liberalerna vill därutöver att 300 000 kronor i sparformen ska vara helt skattefria.

De nu oroliga tiderna med rusande inflation och räntor, kombinerat med fallande börser och bostadspriser, har tvingat mången svensk att oroligt se över sina privatekonomiska kalkyler. En egen ekonomisk buffert är bästa vaccinet mot sådan oro. Detta vet Liberalerna, småspararens bästa vän. 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer