Slarva aldrig bort en bra kris

Hot och möjlighet
Det finns de ständiga optimisterna och sen de obotliga pessimisterna. För tillfället är det onekligen de senare som har momentum, när media fullständigt tävlar i grenen om de svartaste rubrikerna. Och den som följer med vet att konkurrensen är hård.

Men även utan medias svartmålande så är det lätt att hänga läpp, när priser och bostadsräntor skenar, Putins vansinne tilltar och Italien röstar postfascistiskt. Dock, som Winston Churchill en gång så vist uttryckte det, så ska man aldrig slarva bort en bra kris. Och en bättre kris än nu är kanske svår att hitta. På EU-nivå dikterades nyligen om att sänka elförbrukningen med 10 procent inom unionen, vilket kommer ställa höga krav både på energiomställning och på oss andra att tänka till kring vår egen konsumtion. Den gröna vändningen kommer med detta att snabbspolas och samtidigt vrida gas- och oljekransvapnet ur händerna på skrupelfria shejker och dårar i Moskva. Tuffa tider kommer även tvinga oss vanliga att tänka till, om hur och vad vi konsumerar, hur vi sparar och vart vi reser. Och kanske leder dessa tankar till mindre ströshopping, urskillningslöst resande och grönare tallrikar. Allt i sådant fall till gagn för både miljö och plånbok.

Bortom krigsrubriker, skenande inflation och chockerande räntebesked så finns en annan framtid. Spelar vi nu bara våra kort rätt och inte slarvar bort denna kris, så kan en sådan framtid mycket väl vara ljus.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer