Offerkoftan sitter illa på Jomshof

Mobbad?

Sverigedemokraternas Richard Jomshof vidhåller sin absoluta yttrandefrihet, och ser därför inget problem i att kritisera domstol och enskilda domslut. Jomshof ser överhuvudtaget ingen skillnad på sin egen roll som riksdagsledamot och ordförande i justitieutskottet och en ledarskribents eller annan valfri kulturskribents.

I samband med att elva personer nyligen friades i anledning av de så kallade påskupploppen förra året lät Jomshof förstå att domsluten var ett ”dj**la skämt”, att ”vansinnet fortsätter” och att han därför ”har ett förbannat ansvar att reagera”. Den nu så omtalade snippadomen anser han anmärkningsvärd, absurd och problematisk. Det är starka ord från en person med ett av de juridiskt tyngsta uppdragen i landet, som knappast går att misstolka. Riktigt problematiskt blir det då det sätter påtagligt tryck på den domare och de nämndemän som senare i Hovrätten lär få frågan i sitt knä. Och det är just för att förhindra liknande situationer, där politiker utövar påtryckningar på ett självständigt rättsväsende, som regeringsformen dikterar att riksdagsledamöter inte ska lägga sig i domstolars verksamhet och rättsutövande. Detta då rättsväsendets självständighet från politiken är en grundbult i en fungerande demokrati och i ett rättssäkert samhälle.

Kritiken är således allvarlig, varför det är både nonchalant och oroande att Jomshof slår ifrån sig den såsom uttryck för politisk mobbing av honom och hans parti. Den offerkoftan sitter illa på Jomshof.