Allt börjar hos föräldrarna

Mer sånt, till exempel
Gängkriminaliteten kommer aldrig kunna åtgärdas så länge ungdomarnas föräldrar inte bryr sig eller förmår ta hand om sina barn. Inga samhällsinstitut, repressiva eller proaktiva, kan ersätta en trygg harmonisk uppväxt och ingen skyddsfaktor är så stark som den omhändertagande förälderns.

Ny forskning visar på tydliga kopplingar mellan destruktiva händelser i barndomen och risker senare i livet för att drabbas av olika former av negativa konsekvenser. Sådana konsekvenser kan bestå i allt från psykisk ohälsa till hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och fetma. Forskningen slår vidare fast att känslan av att vara mindre värd är avgörande för både den fysiska och psykiska hälsan. Frånvaron av uppmärksamhet nämns som en förklaring till att sådana känslor uppstår. Frånvarande föräldrar löper som en röd tråd genom de ungdomskriminellas register. Det må vara föräldrar som faktiskt inte brytt sig, men säkert lika ofta om föräldrar som bara inte förmått att fylla sin föräldraroll. Misslyckad integration har fört med sig mängder av vuxna som knappt behärskar språket och än mindre har ett jobb. Deras barn sedan, ärver utanförskapet genom föräldrar utan verktyg att hantera sin föräldraroll i främmande landskap.

En uppväxt med närvarande föräldrar är det bästa elixiret mot kriminalitet. Samhällsdebatten och åtgärder bör därför tydligt mycket mer riktas mot föräldraskapet och för detta stödjande åtgärder, för så många uppenbart i mörker famlandes föräldrar.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer