Arbetslinje med plus på sista raden

Räknade rätt
Det var den nymyntade så kallade arbetslinjen som vann valet åt Alliansen 2006. Det var då uppenbart för allt fler att ett liv utan lön i många fall gick lika bra som ett med en sådan. Moralen var låg och samhällskontraktet naggat i kanten. Med jobbskatteavdraget skulle fler få mer på kontot, efter det att löneskatten dragits. Det var legitimt och rättvist, tycks väljarna ha tyckt.

Sedan det första avdraget 2007 har ytterligare fem följt. Skattesänkningarna har tagit ned det svenska jobbskattertrycket från ett av OECD:s högsta till en mer resonlig nivå. Riksrevisionen har nu låtit granska de två senaste avdragen och deras respektive samhälleliga implikationer. Slutsatserna förvånar inte. Enbart de två senaste avdragen har skapat 20 000 nya jobb, som enligt myndigheten lett till 11 miljarder i inbetalda skatter. Rapporten slår samtidigt fast att effekterna hade kunnat bli än större om inte a-kassan och taket i sjukförsäkringen samtidigt höjts, då detta minskat arbetsutbudet. Med fler i arbete och mer i plånboken har förre hushåll en låg ekonomisk standard efter skattesänkningarna, slås också fast.

Jobbskatteavdraget är främst en frihetsreform då löneslaven får mer makt över sin vardag, och staten mindre. Det höjer likaledes arbetsmoralen och stärker samhällskontraktet, när fler vill göra rätt för sig. Dessutom, vilket Riksrevisionens granskning nu slagit fast, så ger det vinst också på statskassans sista rad.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer