Välgörande tillnyktring

En vanlig syn
Svenskarna drar nu både i handbromsen och står på bromspedalen. Lånetillväxten har inte varit så här låg sedan SCB började sammanställa statistiken 2006. Allra mest krymper utlåningen för konsumtion, men nästan lika mycket för bostadsköp. Så här kraftiga fall är exceptionellt och knappt aldrig tidigare skådat, enligt Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

Tvärniten i konsumtions- och bostadsutlåningen förvånar inte då i princip alla privatekonomiska stjärnor står fel. Bostadspriserna har rasat, inflationen och räntorna rusat medan löneutvecklingen stått och stampat. Den svenska konsumenten misströstar på goda grunder och stoppar hellre sina allt svagare kronor i en stel madrass, än satsar dem på storbildsskärmar och våghalsiga bostadsköp. På några ynka månader har medelsvensson tappat år av reallöneöknar och helt plötsligt tvingats börja reflektera över sin konsumtion. Följderna ses inte minst inom detaljhandeln, vars försäljning minskat med 4,4 procent på ett år. Att vi blir fattigare är givetvis inte bra, att vi börjat reflektera är däremot bättre. Under många år har pengar varit gratis, inflationen låg eller negativ alltmedan lönekuvertet fyllts på i gemytlig takt. Pengar har strösslats och konsumtionen sprudlat, och om pengar saknats har där alltid funnits villiga borgenärer till hands. Den som levt ett tag, eller studerat sin historia, vet dock att inget kommer gratis och att notan måste betalas till slut. Likaledes är den klimatengagerade införstådd med att måttlös konsumtion inte heller håller på sikt.

Den botgöring som svenska konsumenter nu genomgår är inte endast av ondo, utan tvärtom en välgörande tillnyktring efter flera år av excesser.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer