Välfärden kommer inte gratis

För arbetslinjen
Sverige har ett av världens mest generösa socialförsäkringssystem. Bara genom att bo i landet får man rätt till en radda bidrag och ersättningar såsom aktivitets- och sjukersättning, assistansersättning, barn- och bostadsbidrag, bostadstillägg, föräldrapenning, handikappersättning, viss sjukpenning, tandvårdsstöd med mera. Listan är lång och den som söker den finner. Dessa stöd kallas även försäkringar, dock alltså utan något krav på premie.

Med Sveriges historiskt höga invandring de senaste åren har antalet bosatta ökat i paritet, dock inte helt antalet i arbete. Färre får då betala för fler och till slut räcker inte premierna till för att betala systemet. Där är vi nu, vilket regeringen förstått och söker rätta till. Inför valet var positionerna tydliga mellan blocken, där högerpartierna var explicita i sitt framhävande av vikten av arbete alltmedan delar av vänstern till synes närmast intog motsatt position. Väl vid makten genomför nu regeringen och SD den politik som utlovades i dessa delar. Till de två tidigare stegen om aktivitetskrav och bidragstak adderar man nu ett tredje, om kvalificering till välfärden. Det innebär för nyanlända att det kommer krävas premieinbetalningar även för de bosättningsbaserade ersättningarna. Kvalificeringen ska ske gradvis och vara baserad på eget arbete, och inte längre endast på det faktum att man anses bo i landet.

Det torde ha gått få förbi att regioner och kommuner har svårt att få budgetar att gå ihop, vilket får trista följder för välfärden. Ska vi fortsatt kunna erbjuda en av världens mest generösa välfärd måste alla som kan bidra och betala för sig, för välfärden kommer inte gratis.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer