Upp med hakan

Mot ett lättare liv
Objektivt, och för de flesta, var 2023 ett riktigt skitår. Krig och elände, kombinerat med historiska pris- och ränteökningar, blev till en vämjelig cocktail olämplig för barn som vuxen. Låt oss därför gå vidare, till nästa år, där mycket ändå talar för en ljusning. Vill det sig riktigt väl kan kommande år bjuda på en saliggörande återställare, för tilltufsade hushåll och övriga lidande.

Även om arbetslösheten förväntas öka under nästa år så spås den ändå bli lindrig, från årets 7,7 procent till 8,4 procent vid utgången av nästa år. Till glädjeämnena hör att inflationen spås dala, för att under nästa års andra hälft gå under Riksbankens 2 procentsmål. Banken förväntas därför inleda en serie räntesänkningar, som kommer lyfta sten från hårt skuldsatta hushålls räntebörda. Kronan har därtill redan påbörjat sitt återtåg, vilket inte bara gör Riksbankens Erik Thedéens liv lättare utan också resesugna svenskars som förhoppningsvis slipper vara fattiga kusinen från kalla landet. Svensk ekonomi tros åter växa och reallöner öka, medan skatter kommer sänkas och pensioner höjas. Kompotten av positiva faktorer kommer ge både hushåll och företag ökat utrymme för konsumtion och investeringar, som gjuter ytterligare olja på tillväxtvågen. Allt enligt Konjunkturinstitutets senaste lägesbeskrivning.

Det är alltid mörkast före gryningen, och för tillfället är det mörkt både ute och i mångas sinne. Men gryningen lär gro, åtminstone om man ska på Konjunkturinstitutet ska tro. Så upp med din haka, för 2024 kan komma med en ganska smakfull kaka.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer