Det är upp till dig

Snart ett minne blått?
En av många tjusningar med marknadsekonomi är den valfrihet som följer. Till skillnad från fallet i ett planekonomiskt dito råder etableringsfrihet där var och en kan erbjuda sin produkt, och där var och en sen fritt väljer sin konsumtion. På en fungerande marknad finns således ingen annan att skylla än dig själv, om köpet inte håller måttet.

Med valfriheten att både kunna välja och välja bort följer makt och ansvar. För inget företag, ingen produkt eller tjänst blir långvarig om ingen är intresserad. Denna mekanism innebär i slutändan att ditt och mitt val sätter standard på marknaden, vilka företag vi får, liksom utbud av produkter och tjänster. Så sett förfelar bankkritiken som frodats på sistone. Faktum är att Banksverige utgörs av fler spelare än de största fyra drakarna, där bolånekunder som upplever sig skinnade av sin bank kan flytta sin portfölj till valfri uppstickarbank näst vid. Makten ligger i våra händer och nyttjas den inte får du faktiskt skylla dig själv, när utlåningsräntan tillåts sticka medan den på inlåning stampar kvar på ruta noll. Samma sak gäller i butikshyllan. I Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för fjärde kvartalet 2023 målar svenska livsmedelsproducenter upp en dyster bild. Utöver det allmänt tuffa läget med skenande tillverkningskostnader tillkommer orosmolnen från lågpris och egna märkesvarorsortimenten, vars popularitet tilltagit påtagligt. Pris är givetvis en viktig komponent i investeringskalkylen, men på intet sätt den enda. Lågpris är generellt tillverkat till lägre kvalité, med sämre djurhållning, rikligt med gödningsmedel och pesticider. Egna märkesvaror är mumma för livsmedelskedjornas marginal, men raka motsatsen för de hårt pressade producenternas. När vi snålar på matkassen utarmar och utmanar vi således samtidigt det svenskproducerade och vår framtida tillgång till en trygg, giftfri och djurvänlig livsmedelsförsörjning.

I en marknadsekonomi som den svenska kokar allt ner till dig och mig, om det så gäller banklån eller matkasse. Vi får den marknad vi förtjänar, det är helt upp till dig.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer