Lär av Finland

Föredömlig

Överallt i världen, mellan länder, inom länder, mellan män och kvinnor, unga, gamla, stad och landsbygd, tycks polariseringen tillta. Vi tycks av någon anledning få allt svårare att förstå varandra, om vi nu ens vill det. Starka krafter bland opinionsbildare, statsmakter och intressegrupper driver aktivt på för att så ytterligare split, vilket förpestar klimatet och gör det mellanmänskliga samtalet allt hopplösare.

Som om inte situationen är kivig nog ändå, så får vi tyvärr allt fler folkvalda som finner näring i friktion och den allt högre konfliktnivån. Ett aktuellt och näraliggande exempel är den inrikespolitiska debatt vi har runt Tidösamarbetet, där Socialdemokraterna hamrar in misstänksamhet mot och budskapet om att allt samröre med SD för oss närmare fascismen och i riktning mot det tyska trettiotalet. Man kan slå undan det hela som en del i det politiska spelet, om det inte vore för de långsiktigt förödande konsekvenser som en sådan strategi hotar få. För i takt med att meningsmotståndare demoniseras, polariseras den politiska diskussionen så till den grad att ett vettigt samtal omöjliggörs. Som folkvalda har våra politiker ett långt större ansvar än att vinna nästa val, det att långsiktigt förvalta vårt land på bästa sätt. Och ökade klyftor och polarisering är definitivt inte till landets bästa. Efter det finska presidentvalet tidigare i år, präglat av saklighet och samtal snarare än personpåhopp och konspirationsteoretiska insinuationer, följde valsegrande Alexander Stubb med på utmanaren Pekka Haavistos valvaka. Väl där lät han proklamera inte bara att Haavisto var en av de finaste människor han träffat utan därtill att de nu inte längre utgjorde team Stubb och Haavisto utan kort team Finland.

Det är eländigt nog uti världen idag, utan att våra politiker kastar ytterligare grus i diskussionsmaskineriet. Det finländska presidentvalet borde mana till eftertanke, att det tydligen fortsatt går att föra en saklig debatt. Så politiker, lär av Finland.