Public Service – viktigare än på länge

Under press
Inte minst i mer nyliberala kretsar knorras det kring public service, dess finansiering, påstådda vänstervridning och bristande objektivitet. Kritiken bygger på att staten, medelst den obligatoriska public service-avgiften, driver en vänstervinklad agenda dold för tittarna. Ytterligare klander gäller att alltför mycket krut, alltså skattemedel, bränns på glättig förströelse som enligt belackarna vilket annat reklamfinansierat medium som helst kunnat bekosta. Risken är nu stor att regeringen hörsammar kritikerna alltför väl.

Oberoende och objektiv nyhetsförmedling är nu under sällan skådad press där särintressen samt statliga, och privata, agendor tar över alltmer av det mediala utrymmet. Globalt pågår en kapplöpning mellan inte minst amerikanska och kinesiska mediejättar om den världsvida hegemonin. Vid sidan av detta tar sociala medier över alltmer av det nyhetsförmedlande ansvaret, utan vare sig filter eller publicistiskt ansvar. Utvecklingen, mot allt tuffare konkurrens och utstuderade men dolda och oftast illasinnade särintressen, riskerar leda till en uttunning av objektiv journalistik vilket public service annars borgar för. SVT och Svensk Radio utgör, tillsammans med vår morgonpress, sannolikt det bästa värnet för vår demokrati. Påkostad, objektiv och granskad nyhetsförmedling har blivit mer av en bristvara, men utgör alltjämt en grundbult i det samhälle vi lever i och som krävs för att vi ska ha något gemensamt att utgå ifrån och bygga våra uppfattningar kring. Det vore därför olyckligt om regeringen väljer att gå vidare med sina planer om ett smalare public service, vilket är ett av direktiven i den nu pågående public service-utredningen. Lika olyckligt är att osthyveln fortsatt tillåts hyvla i mediernas redaktioner, med följd att hundratals av SVT:s och SR:s anställda tvingats och fortsatt lär tvingas lämna sina uppdrag.

Måhända ligger det ett uns av sanning i nyliberalernas kverulans. Kanske återspeglas Fidel Castros Kuba ibland i väl rosenskimrande färger, och nog hade Bäst i Test kunnat göras även utan skattepengar. Dock, sett till alternativen är SVT och SR något idag närmast unikt i sin roll och förmåga att sålla och förmedla världshändelser på ett i sammanhanget objektivt sätt. I tider då public service är viktigare än på länge bör regeringen därför, i stället för att banta, snarare biffa upp dess budgettilldelning.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer