Arbetslinjen lika rätt nu som då

Rätt ute
Andelen utrikes födda har fördubblats sedan början av 2000-talet, från 10 procent till dagens 20 procent. Ökningen utgörs i sin tur nästan uteslutande av asylinvandring. Gruppen asylinvandrare är givetvis inte homogen men har nästan uteslutande sitt ursprung i Afrika och Mellanöstern. Historiskt har asylinvandrare i allmänhet, och invandrare från dessa regioner i synnerhet, haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Medan inrikes födda med godkända gymnasiebetyg närmast varit fullt sysselsatta, har motsatsen gällt för denna gruppering. Detta var en verklighet som Alliansen sökte förändra vid maktövertagandet 2006, och som adresserades genom arbetslinjen.

Förenklat innebär arbetslinjen att det ska löna sig att arbeta, vilket långt ifrån alltid var fallet i Högskattesverige med generösa bidragssystem och öppna dörrar till Försäkringskassans förtidspensioneringsenhet. I den kontexten och mot bakgrund av det expanderande sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda genomfördes jobbskatteavdragen för att öka incitamenten, medan bidragskranarna vreds åt och Försäkringskassan fick ett nytt rehabiliterande uppdrag i stället för ett pensionerande. Konjunkturinstitutet följer utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden, dess sammansättning och funktionssätt. I en sådan studie från före jul konstaterar institutet att sysselsättningsgraden bland utrikes födda ökat med 8,4 procent mellan 2006 och 2022, mer än dubbelt upp jämfört med inrikes födda. När institutet sedan spånar kring skälen till utvecklingen lyfter det fram just de ovan nämnda politiska reformer som Alliansen och finansminister Borg genomförde. Specifika exempel nämns, som jobbskatteavdragen, lägre real A-kassa och restriktiva regler för sjukersättning. Full pott för arbetslinjen alltså.

Att öka sysselsättningen bland invandrade, ge dem en ingång i samhället och ett oberoende från välfärdssystemen är en av vår tids viktigaste uppgifter. Detta för integrationen, de berörda själva och svensk ekonomi och välstånd generellt. Arbetslinjen är därför lika rätt idag som på Anders Borgs tid, så låt oss hålla fast vid den.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer