Nu passar det Nooshi

Passade på
Cirkus Almedalen har nyligen dragit igenom Visbys gator, torg och slottsruiner med allt vad det innebär i form av navelskådande mingel och middagar, svindyra boenden och en popcornmaskin fylld av politiska löften och utsagor. Under den nu fyra dagar korta politikerveckan ska åtta partier stångas om samma mediala uppmärksamhet, då inte konstigt att de tvingas till brösttoner för att höras.

I dagens medieklimat premieras tydlighet, helst med högst två nyanser och ett givet svar. Budskapet ska gärna rymmas i en rubrik, och sedan kunna utvecklas i kärnfulla 280 tecken på X, en bildtext på Instagram och en skojfrisk video på Tiktok. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar kom ut väl i år, rak, tydlig och rubrikvänlig. Ytterligare vind i löpsedelvinden gav partiledarens val av ämne för i år, det om den för oss alla angelägna matprisfrågan. Dadgostar vill sätta luppen på Sveriges livsmedelskedjor, som enligt henne täljer guld med smörkniv på oss konsumenters bekostnad. Frågan är givetvis intressant, då den berör och då det säkert finns förbättringspotential. Än intressantare är dock Dadgostars ingång i frågan och hennes egen tes kring den för konsumenten oförmånliga situationen. För helt plötsligt är det bristen på marknad och konkurrens som är huvudproblemet, och som möjliggör livsmedelsgiganternas ohemula marginaler och vinster. Vänsterpartietledaren vill därför utreda om marknaden kan effektiviseras medelst ökad konkurrens. Den som är det minsta bekant med Vänsterpartiets ideologi och politik torde baxna, för just marknad och konkurrens är ju annars generellt det stora samhällsproblemet enligt partiets bok.

Den lätt naive kanske inbillas att tro att Dadgostar kommit till nya insikter, som att fri konkurrens på öppna marknader stimulerar effektiviseringar och innovation, ökar utbudet och renderar lägre priser. Den mer klarsynte inser dock att budskapet och förklaringsmodellen just för tillfället råkade passa Nooshi väl, både i rubrik och på Tiktok.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer