Rätta munnen efter matsäcken

I allt fler brevlådor
Allt fler är både beredda till och faktiskt köper sig semestern på kredit, rapporterar Sveriges Radio. Enligt Kronofogden beror detta på den giftiga blandningen av sämre ekonomi och allt tillgängligare krediter. Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi, konstaterar samtidigt att vi människor har svårare att anpassa oss till en knaprare ekonomi än tvärtom. När vi väl vant oss vid veckorna i Thailand finns för många dagsutflykter till Skara Sommarland eller Borås Djurpark helt enkelt inte på kartan. På sikt måste dock en budget alltid gå ihop, så även hushållets. När så många uppenbarligen inte förstår alternativt inte accepterar detta, måste politiken kliva in.

Kronofogdens statistik borde ge politiken ytterligare råg i ryggen. Myndighetens årsrapport för 2023 konstaterar att antalet ärenden ökat med sex procent under året, till följd av ett svårare ekonomiskt läge. Antalet fall av betalningsförelägganden har ökat med tolv procent och antalet ansökningar om skuldsanering med 22 procent. Den totala privatskuldbördan hos myndigheten uppgick vid årets utgång till 119 miljarder, vilket är 17 procent mer än ett år tidigare. Överbelåning och indrivningsärenden är inte enbart ett privatekonomiskt fiasko utan också en tickande bomb för samhället i stort. Lån som inte betalas tillbaka måste förr eller senare skrivas ner, ofta i kombination med en lång och plågsam privatekonomisk saneringsprocess. Sådana nedskrivningar sprider sig sedan vidare ut i ekonomin, först till kreditgivarna själva och sedan ut till skattebetalarkollektivet via statsfinansierad skuldsanering. Det finns således flera skäl att vrida åt kreditkranarna ytterligare, förslagsvis kombinerat med såväl förmånligare skatteregler för sparande, ökade incitament till arbete som undervisning i privatekonomi i tidig grundskoleålder.

Regeringen har tagit ett par lovvärda steg i rätt riktning, med avskaffat ränteavdrag för konsumentkrediter, förmånligare regler för ISK-sparande och ytterligare jobbskatteavdrag för vissa. Kronofogdens alarmerande siffror visar dock att regeringen har mer att göra, för att få svensken att rätta munnen efter matsäcken.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer