Skolbiblioteken viktigare än på länge

Viktigare än på länge
Det går inte nog att understryka vikten av en god läsförmåga. Att läsa är att resa heter det, men god förmåga därtill är idag likaså en ren överlevnadsfråga i det allt komplexare och informationstäta samhälle vi lever i. Den som inte behärskar språket, vilket tyvärr är allt fler, blir irrelevant på arbetsmarknaden, okunnig om samhället, sina rättigheter, skyldigheter och allt det fantastiska som kan rymmas i en bok. Den läsokunnige kommer obarmhärtigt hamna i vägrenen, förbipassad av den verklighet som rusar på vid sidan om.

I en färsk lagrådsremiss visar regeringen att den inser läsförmågans dignitet i samhället, där remissen Stärkta skolbibliotek syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga skolbibliotek. Remissen slår bland annat fast att biblioteken ska ha ett allsidigt utbud av analoga medier som ska tillhandahållas genom en samlad, gemensam och ordnad verksamhet. Övergripande och huvudsakligt syfte är att biblioteken ska främja elevernas läsande och kunnighet om mediainformation. De ska finnas tillgängliga för landets alla elever och vara bemannade av personal med examen från en högskoleutbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Syften och krav kommer skrivas in i skollagen och gälla från och med 1 juli 2025 och därmed bli tvingande för huvudmännen, vilket inte är en dag för tidigt. För tillgång till välordnade och lugna läslokaler med utbildad och engagerad personal gör naturligtvis skillnad, genom att väcka intresse och ge utrymme för litteratur och, nog så viktigt i dessa desinformationstider, förmedla kunskap om källkritisk informationsinhämtning.

Frågan om läsförmåga samt kunskap om källkritisk och objektiv informationsinhämtning bara ökar i vikt, inte minst mot bakgrund av den enorma integrationsutmaningen och digitaliseringens nättrollande. Ska samhället hålla ihop och demokratin bestå, måste dess invånare både kunna inta information och kritiskt utvärdera den. Välgörande då att regeringen inser detta och agerar, bland annat genom att stärka landets skolbibliotek.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer