Nyord som manar till eftertanke

Manar till eftertanke
Språkrådet inom Institutet för språk och folkminnen utser varje år ett 30 – 40-tal nya ord som etablerat sig i svenska språket under året. Listan är tänkt att sammanfatta och återspegla året som varit, både språkligt och innehållsmässigt. De nya orden syftar således till att ge en bild av samhället och dess invånare av idag, i just denna tid. Språkrådets nyordslista har därför relevans inte enbart för språkvetare, utan för oss alla.

Av årets lista att döma har de kriminella satt samhällsagendan, då sju av totalt 32 nya ord på något sätt kan kopplas till den kriminella miljön. I 2024-års vokabulär har exempelvis ord som barntorped, grön gumma, tryckarlägenhet och quishing etablerat sig. Barntorpeder, som vi tycks få allt fler av, är barn som anlitas av kriminella gäng för att begå mord eller snarligt. Grön gumma är en tidigare ostraffad kvinna som anlitas för att utföra brott och tryckarlägenhet är bostäder där gärningspersoner kan gömma sig tillfälligt i anslutning till brott. Att dessa ord nu utgör en erkänd del av svenska språket är ett misslyckande som vi inte kan vifta bort eller förringa. Enligt Polisen har vi drygt 14 000 aktiva gängkriminella och ytterligare ett betydande antal i deras närhet. Runt 100 000 unga beräknas stå helt utanför samhället, utan vare sig jobb eller utbildning, där flera lär vara aktuella för en kriminell karriär. Beräkningar gör gällande att en genomsnittlig gängkriminell under 15-års karriär kostar samhället drygt 23 miljoner vilket, multiplicerat med 14 000, summerar till smått ofattbara 322 miljarder. Till det kommer sedan de mer ogripbara kostnaderna i form av otrygghet, nedlagda verksamheter, illojal konkurrens med mera. Stävjandet av denna utveckling och kostnadsexplosion måste vara samhällets nu högsta prioritet, för misslyckas vi med det är snart både vår rättsstat och demokrati minnen blott. Nästa steg, bortom det att bura in de kriminella, torde vara att erbjuda ungdomar andra mer lockande karriärvägar än den gängkriminella.

Årets nyordslista manar till eftertanke, om hur vi hamnat här och än mer hur vi tar oss härifrån. En del av svaret stavas tuffare tag, men än mycket mer en likvärdig skola med arbetsro, formerad för alla slags begåvningar.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer