Rädda barnen

Ingen bra start

Att barnen är vår framtid är de flesta ense om, och konstigt vore det annars då dessa kommer överleva oss, forma framtiden och försörja oss när vi själva inte längre förmår. Samhällets ansvar att på bästa sätt ta hand om de unga, säkra trygga och stabila uppväxtförhållanden, erbjuda jämngoda möjligheter till skola samt utveckling och i allmänhet en plattform att bygga vidare på är vittgående. Siffror och statistik visar tyvärr att det ansvaret inte axlas. Skälen till det är flera, och kan i stort lastas oss alla.

Senast att larma om sakernas tillstånd är Bris, som för tredje året i rad fick fler akutsamtal under jullovet. Generalsekreterare Magnus Jägerskog konstaterar att de aldrig tidigare tagit emot så många samtal under något jullov tidigare, och att det uppenbart finns ett stort stödbehov bland barn generellt. Sedan Bris införde dygnet runt bemanning har antalet samtal om psykisk ohälsa som ångest, nedstämdhet, ätstörningar, självskadebeteende och självmordstankar blivit betydligt fler. Den röda tråden i kontakterna är, enligt Jägerskog, att barnen saknar en vuxen att samtala med. Jägerskog fastställer vidare att det förvisso är bra att fler barn får stöd, men samtidigt också att behovet av stöd ökat vilket samhället inte lyckats möta. I den bästa av världar behövs varken Bris eller andra samhällsstöttande institutioner för att barn ska ses, höras och få det vuxenstöd de alla behöver för en trygg uppväxt. Med runt sex timmars daglig tid framför dator, telefon och sociala medieappar blir det dock inte mycket utrymme över för kvalitativ familjetid, uppfostran och samtal. I stället sätter vi oss på egna isolerade öar omgivna av det hajvatten som internet trots allt utgör. När vi lämnar barnen ensamma framför skärmarna, kastar vi samtidigt ut dem till de blodvittrande näthajarna runtom utan insyn och utan öppning för nyanserande och modererande samtal.

Vi vet alltmer om ungas allt sämre psykiska mående, och att detta går att koppla till omåttlig skärmtid. Vill vi minska samtalen till Bris och ta vårt vuxenansvar för våra barn, bör vi lägga telefonerna åt sidan och istället umgås med dem. Rädda barnen gör inte Bris, utan alla vi som förmår släcka ner våra skärmar för en stund.