Glada besked från årets Förtroendebarometer

I topp
En gång per år tillfrågas svensken hur den ser på samhällets institutioner och i vilken mån där finns förtroende eller ej. Förtroendebarometern, som sammanställer svaren, ger sedan en övergripande bild av hur väl samhällskroppen upplevs må och fungera. Sverige har länge levt väl av den allmänt omfattande tillit vi hyser, till varandra men troligen än mer till det offentliga. Det är därför av särskilt intresse att följa hur vi upplever att vårt allmänna anses sköta sig.

Årets Förtroendebarometer toppas av Polisen som 74 procent uppger sig ha förtroende för, hela 7 procent fler än förra året. För Sveriges Radio har 67 procent förtroende, och för SVT 62 procent. Siffrorna innebär intakt förtroende för SVT, och något ökat för SR. Skatteverket får som alltid goda betyg där 65 procent hyser förtroende, i paritet med 2023-års siffror. Sjukvård och domstolsväsende har däremot tagit sig en mindre törn med marginellt sämre siffror än i fjol, 64 respektive 63 procents förtroende mot 67 och 64 procent ett år tidigare. Det finns givetvis enskildheter och specifika händelser som spelar in, såsom pandemier, skandaler och politiska val, men de över lag och under tid generellt höga förtroendenivåerna kan och ska inte blundas för. Att tilliten till det offentliga är fortsatt hög och intakt är helt avgörande för den samhällsmodell vi bygger vårt land på. Så länge vi litar på Polisen behöver vi inte ta lagen eller vapen i egna händer. Litar vi på offentligfinansierad media, blir vi inte utelämnade till Tiktok, X, Truth Social eller annan algoritm eller politiskt driven alternativmedia. I förvissning om en rättssäker och korrekt skatteprocess och indrivning, betalar vi skatten frivilligt trosvissa att också andra gör detsamma. Att domstolar dömer rätt och utifrån lag ger trygghet i att brott inte lönar sig medan en sjukvård värd namnet utgör trygghet nog att hjälp kommer, förr eller senare.

Senaste året och åren har varit oroliga och omvälvande, både inom och utom landet. Här hemma med en utbredd gängkriminalitet och tilltagande korruption, och utrikes med pandemier, krig och en omkullkastad världsordning. Att Sveriges institutioner trots detta står starka, och att vår tillit uppenbarligen består, är därför något särdeles positivt. I brist på i övrigt goda nyheter, är därför beskeden från årets Förtroendebarometer alldeles extra glada.

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer