Fakta talar för liberal skolpolitik

Faktafullt
Skolan är Liberalernas käpphäst. Det är i klassrummet grunderna byggs, och där möjligheterna skapas för individen själv att påverka sitt öde och forma sin framtid. Fullgjord grundskola, läs-, skriv- och mattekunskaper, liksom förståelse för samhället i stort är inte bara förutsättningar för att senare få jobb utan också för ett rikt och meningsfullt liv i övrigt. Skolans förmåga att rusta de unga kan därför inte understrykas nog, vilket också är skälet för den liberalledda omsvängning som nu sker av den svenska skolan.

I dagarna fick liberala skolministern Lotta Edholm ännu en utredning på sitt bord, i linje med de direkt som regeringen stakat ut. Utredningen föreslår relativt drastiska förändringar av skolans läroplaner, där fokus nu åter ska bli på faktakunskaper, förmedlade av lärare med auktoritet och mandat i klassrummet. Betoningen ska hädanefter ligga på läsning, skrivning och räkning, där papper och penna, snarare än dator och padda, ska prioriteras. Enligt utredare Thomas Persson handlar det om respekt för kunskap, men också tydlighet i vad det är för kunskaper som man förväntar sig att elever ska lära sig. Detta är ett, tyvärr mycket sent, uppvaknande där skolan under tid fungerat mer som en samtalsklubb och läraren som samtalsledare. I brist på lärarmandat har eleven, och dess föräldrar, fått bestämma allt medan kunskap och fakta fått stå tillbaka. Som en följd har fakta nedgraderats till tyckande och själva grunden för kunskap raserats. Värst drabbade har de elever varit med sämre förutsättningar, intellektuella som socioekonomiska, som inte fått den grund som krävs för att bygga ett meningsrikt liv i det komplexa samhället av idag. Den nya läroplanen är tydlig i vad som krävs, och hur det ska nås.

Allting börjar i skolan är Liberalernas devis som nu, i fake news och AI:s tidevarv, är riktigare än kanske någonsin. Det finns gott om fakta för Liberalernas skolpolitik, som nu också är regeringens och snart även svenska elevers.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer