Tala ur skägget om Gazakriget

Krigsbrottsling
Det pågår för närvarande ett folkmord inpå Europas knut, av en nära vän, allierad och betydande affärspartner. Det är egentligen något oerhört och historiskt, att en välutvecklad, bildad och välmående demokrati så utstuderat och ogenerat ger sig på att utrota alternativt fördriva en hel folkgrupp. Den numera uttalade israeliska planen är att tömma och ta över Gazaremsan, uppenbarligen till vilket mänskligt pris och med vilka medel som helst. Omvärlden förfasar förvisso, men det verkar som att det stannar där.

Allteftersom terrorn fortsätter, med utsvältning, bombningar och artilleri, begås krigsbrott efter annat. Krigets lagar är tydliga, i så måtto att civila måste skyddas, proportionalitet iakttas, civila inte får angripas samt att humanitära insatser ska underlättas. Det kan inte råda något som helst tvivel om att samtliga dess folkrättsliga principer, som de formuleras i Genevekonventionen, överträtts och överträds dagligen av den israeliska militären. Det går mot den bakgrunden och det ofattbara mänskliga lidandet inte att gömma sig bakom segdragna rättsutredningar eller argument om Israels rätt att försvara sig. Det är ett fegt och tafatt beteende som historien kommer döma hårt. Det finns flera verkningsfulla verktyg att ta till för den som vill. Utöver påtryckningar inom internationella organ kan Sverige agera ensamt, bilateralt. Sanktionerna mot Ryssland efter Ukrainainvasionen var omedelbara, oresonliga och massiva på alla plan. Handelsutbytet upphörde, sanktioner infördes på flera plan och allt ryskt brännmärktes. Tyvärr har Benjamin Netanyahu sänkt Israel till samma nivå som Putin sänkt sitt Ryssland, varför Sveriges och omvärldens svar borde stå i paritet. Tills landet upphör med sina krigsförbrytelser.

En spade ska kallas för en spade och våra makthavare måste tala ur skägget samt agera med de verktyg som står till buds. Israel bryter dagligen mot alla tänkbara folkrättsliga principer, och det måste våra folkvalda agera på.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer