Uppochnedvända världen

Eländet har bara börjat

Det pratas mycket om den allt labilare befolkningspyramiden, där de allt färre yrkesverksamma kommer tvingas bära bördan av alla de äldre som inte går till jobbet. Fortsätter utvecklingen kommer pyramiden så småningom hamna upp och ned. Således kommer kraven på de yngre bara öka, att utbilda sig, hålla sig friska och produktiva. Mot denna bakgrund är lyckoforskning och Folkhälsomyndighetsuppgifter illavarslande, där de yngre synes må sämst medan gamlingarna mår topp.

Lyckoforskning från bland annat Göteborgs Universitet samt enkätundersökningar från Folkhälsomyndigheten är tydliga, bäst mår pensionärerna mellan 65 – 80 år och betydligt sämre mår ungdomarna i 16 – 29 årsåldern. Medan den äldre gruppen både är frisk, har tid och meningsfulla intressen ökar kraven på och övervakningen av de yngre. Ingemar Skoog, professor i psykiatri och seniorforskning, spekulerar bland annat i att unga filmas alltmer, blir virala på nätet och konstant övervakade. Den inskränkta frihet som detta för med sig, kombinerad med sociala mediers ideal om kropp och framgång, tynger och gör de unga olyckliga enligt professorn. Tyvärr, visar forskning, tilltar sedan bara eländet med åren och är som värst i 50-årsåldern då medelålderskriserna slår till. Körerna om studenternas lyckliga dagar som nyss klingat ut skorrar därför falska, då decennier av olyckligt elände statistiskt sett står för studentens blomsterprydda dörr. Att de allt färre som ska betala för allt fler mår så dåligt är inte ett problem bara för dem själva, utan för samhället i stort.

Det är allt uppochnedvända världen när de unga, med hela livet och alla dess möjligheter framför sig, mår sämre än dem som har största delen av livet bakom sig. Givetvis ska vi glädjas över våra vitala pensionärer, men framför allt se till att dränera det sociala medieträsk som drar våra yngre ner i uppenbar tilltagande olycka.