Motorsågen kan ha sin plats

Nöjer sig inte med osthyvel
Det var lätt att både skratta åt och förfasas över argentinarnas val av den testosteronstinne Javier Milei i 2023-års presidentval. Milei skulle inte nöja sig med osthyveln för att få bukt med den sargade argentinska ekonomin utan utlovade rena motorsågsmassakern. Motorsågen fick symbolisera de brutala nedskärningar han planerade, med nedlagda departement, kapade offentliga utgifter och kalhuggning i landets snårskog av reglementen. Kombinerat med skattesänkningar skulle detta få landets åtgångna ekonomi på fötter. Med en inflation runt 300 procent, hög arbetslöshet och utbredd fattigdom var väljarna säkert desperata, och gav den till synes galne Milei chansen.

OECD:s landrapport för Argentina tyder på att väljarna valde rätt. Inflationen väntas i år landa på i sammanhanget blygsamma 30 procent, budgeten lär balansera och BNP-tillväxten ta fart. Landet, med usel internationell betalningshistorik, har åter tagits in i kreditvärdighetsvärmen med en kraftigt fallande riskpremie och statsobligationsränta som följd. På sikt och allteftersom kommer detta i allt större omfattning komma argentinaren till del genom höjda reallöner, fler i jobb och därmed minskad fattigdom. Chockterapin, att hyvla i det offentliga och stimulera genom skattesänkningar, synes således ha burit frukt. Nu är Sverige knappast något Argentina, med våra stabila finanser och en inflation i schack, så motorsågsinsatser är vår ekonomi knappast behjälpt av. Det finns dock skäl att reflektera även för oss svenskar, vad som kan göras bättre, driva tillväxt och stimulera produktivitet. Gamle Scaniadirektören Leif Östlings omtalade Skattekommission har exempelvis räknat fram en effektiviseringspotential i svensk offentliga förvaltning på närmare 300 miljarder, genom besparingar men än mer effektiviseringar. Det är enorma belopp som skulle göra gott i välfärden och kunna nyttjas för tillväxtfrämjande skattesänkningar och andra reformer.

OECD ger Javier Mileis motorsågsmassaker av den argentinska ekonomin grönt ljus, vilket borde få mångas tidigare hånskratt att fastna i halsen. Även om motorsågen vore väl brysk, så skulle nog åtminstone en häcksax göra väl för ans av den svenska vildvuxna offentliga apparaten.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer