En budget bortom nästa års val

Flens sixtinska kapell

Regerings- och samarbetspartier är nu i fullt sjå att sammanställa sina kravlistor inför höstens budgetförhandlingar, de sista inför valåret 2026. Finansminister Svantesson har snålat i föregående års budgetar, sparat i ladorna och tuktat inflationen. Gnetande har hon dock knappast råd med denna gång, då val står för dörren, röster är på spel, belackare ska tystas och gapande munnar mättas. Och allt talar för en påtagligt expansiv budget, med ett förväntat reformutrymme om åtminstone 60 miljarder att sätta sprätt på.

Några detaljer har förvisso inte läckt ut än från Rosenbads sixtinska kapell, men att konsumerande barnfamiljer kan förvänta sig betydande dusörer har finansministern inte hymlat med. Det är viktigt att stötta hushåll och barnfamiljer så att de vågar konsumera, fastslår Svantesson. KD:s ekonomipolitiska talesperson Hans Eklind hänger på och vurmar i sin tur för höjda barnbidrag, vilket vore det mest omedelbara sättet att fylla småbarnsfamiljernas bankkonton. Barnfamiljer och konsumenter utgör förvisso betydande väljargrupper, precis som konsumtionen måste öka för att få de ekonomiska hjulen i rullning. Samtidigt är Sveriges konkurrenskraft avtagande, med anemisk tillväxt, bristfällig kompetensförsörjning, eftersatt infrastruktur, hög strukturell arbetslöshet, tilltagande regelbörda och en allt ineffektivare offentlig sektor. Detta är områden som en visionär och insiktsfull regering tar tag i. För halkar vi efter i den internationella konkurrensen blir vi alla fattigare, barnfamiljer, vardagskonsumenter, gamla, unga, medelålders, fattiga som rika.

Att finansministern vill vinna barnfamiljers gunst i nästa års val är naturligt, liksom viljan och behovet att få fart på konsumenterna och ekonomin. Sådana stimulanser behöver heller inte vara fel, så länge regeringen inte tappar det långsiktiga perspektivet och förmår att lägga en konkurrenskraftsstärkande budget bortom enbart nästa års val.