Så funkar marknadsekonomi

Nu även till smakligare pris
Matpriserna har rusat med närmare 30 procent under enbart de tre senaste åren, vilket renderat såväl löpsedlar, arga konsumenter som politiska utspel. Teorierna kring och förklaringsmodellerna till prisrusningen har varierat, beroende på teoribildare och dennes intentioner. Enklast har de haft det, som pekat ut de giriga matvarujättarna som syndabockar. Andra, mer neutrala parter såsom Matpriskollen, lyfter fram höjda energikostnader, svagare krona och sämre skördar globalt som bakomliggande skäl.

Oaktat vem eller vad man väljer att tro på, så tycks nu i vart fall matprisinflationen ha planat ut, med små eller till och med negativa prisjusteringar sedan i våras. Av de stora matvarukedjorna är det endast COOP som höjt priserna under juli, med relativt modesta 0,4 procent. Att just COOP sticker ut är kanske heller inte så konstigt, beaktat kedjans katastrofala ekonomi. En av de varugrupper som faktiskt ökat i pris under juli är nötkött, vilket följer av den brist på slaktfärdig boskap som resulterade efter 2018-års torka. Förutom att allt fler stjärnor nu står rätt på himlen, såsom stärkt krona, lägre energikostnader och generellt bättre skördar, så lyfter Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur fram en annan viktig aspekt bakom de avtagande matprisökningarna, den allt medvetnare konsumenten. Mazur konstaterar att de senaste årens matprisökningar gjort konsumenterna alltmer prismedvetna, vilket ökat konkurrensen och hållit prisökningarna tillbaka. Med andra ord har allt aktivare matpriskunder röstat med fötterna och valt det prisvärda, vilket synes stävjat prisökningarna och främjat konkurrensen.

De senaste månadernas avtagande matprisinflation är glädjande, inte bara för oss konsumenter utan också för att den visar på marknadsekonomins funktion och styrka. En marknadsekonomi styrs av utbud och efterfrågan, där informerade konsumenters makt inte kan överskattas nog.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer