Ungdomsarbetslöshet på bottennivå

Fultolkare
Ungdomsarbetslösheten kommer säkert bli en allt hetare potatis ju närmre valet vi kommer, där oppositionen vittrar blod och kommer angripa aggressivt. Utgångspunkten lär då vara SCB:s siffror, som onekligen förskräcker. Enligt myndighetens augustisiffror gick hela 23,9 procent av alla unga mellan 15-24 år arbetslösa. Det fick socialdemokraternas finansministerkandidat Mikael Damberg att utbrista i att ungdomsarbetslösheten är ett svek mot Sveriges unga, och dennes parti att i övrigt slå fast att den ökande arbetslösheten slår särskilt hårt mot unga. Statistik är dock i sig bara torra siffror och ger fritt spelrum för tolkning, kan vridas och vändas beroende på uttolkare och dennes syfte och mål. Dambergs och Socialdemokraternas syfte torde vara klart, så vad finns fler för tolkningar att göra?

Till att börja med är det närmast befängt att beakta högstadie- och gymnasieelever i statistiken. Dessa elever söker sommar- och helgjobb men är i övrigt, tack och lov, upptagna med studier. Rensat för dessa, med fokus på åldrarna 18-24 år, sjunker arbetslöshetssiffrorna till klart mer beskedliga 8,4 procent. Gräver man än djupare i statistiken och endast ser till dem som vare sig jobbar, studerar eller praktiserar kvarstår endast 4,1 procent av 15-24-åringarna i sysslolöshet. En siffra som sannolikt bäst speglar den faktiska och ofrivilliga ungdomsarbetslösheten. Det är ett hanterbart antal och faktiskt näst lägst i hela EU, långt under EU-genomsnittet. Skillnaden mellan SCB:s officiella arbetslöshet och denna senare, mer relevanta, beror på att unga svenskar faktiskt vill jobba och aktivt söker sommar-, helg och praktikjobb. Detta i större utsträckning än förr och mer än unga i andra länder. Och det är enbart positivt, då det både visar på engagemang samt på tro på möjligheten att faktiskt få ett jobb.

Mot denna bakgrund bör Damberg och dennes partis uppmålade skräckbild av ungas arbetsmarknadssituation tas med en stor portion salt, även om ambitionen självklart måste vara att ingen ung ska gå sysslolös. Värre än själva arbetslösheten i sig är dock kanske snarare Dambergs oförsynta försök att vinna politiska poäng på uppenbart illvillig fultolkning av myndighetsdata.

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer