Ett Europa att värna och vara stolt över

Skäl att ta sig samman
Europa och EU är sargade nu. Först den amerikanska käftsmällen i samband med USA:s uppdaterade säkerhetsstrategi och förklenande omdömen om Europa. Därefter svårigheten att samlas kring finansieringen av Ukrainakriget samt att ro Mercosurfrihandelsavtalet i hamn. Vita huset ser rent av en civilisatorisk europeisk undergång framför sig, där låga födelsetal kombinerade med massinvandring spås leda till snar förlust av våra identiteter. Den amerikanska administrationen ser sig därför själv nödgad att ingripa, och odla motstånd mot Europas nuvarande kurs. Samtidigt, här på hemmaplan, lades det under decennier så mödosamt framförhandlade Mercosurfrihandelsavtalet på is, efter ilskna italienska bondeprotester. Trippelsmällen fullbordades sedan när EU-ledarna inte förmådde enas kring hanteringen av de frysta ryska tillgångarna på belgiska bankkonton.

Europa är nu ensamt och oense, med få vänner men desto fler fiender och ovänner. Just därför finns alla skäl för EU:s ledare att ta sig samman, i försvar av allt det goda som Europa och EU trots allt har att bjuda. För trots en stapplande ekonomi och äldre samt skröpligare befolkning är vi lyckligast i världen. För sjunde året i rad toppar Finland  World Happiness Index över världens lyckligaste folk. Av de tio lyckligaste befolkningarna finns nio i Europa. Enligt OECD:s Better Life Index finns sju av de länder där det är bäst att bo i i Europa. Vår hemmakontinent hyser därtill 17 av de 25 länder som The Economist klassificerar som fullvärdiga demokratier. Som jämförelse, och rimligen en tankeställare för chefen i Ovala rummet, så återfinns USA först på 23:e plats bland de lyckligaste, tioendeplats i Better Life Index-rankingen och 28:e plats i The Economists demokratilistning. Européer lever dessutom flera år längre än amerikanaren som däremot löper sex gånger högre risk att mördas än oss härhemma.

Det är som bekant lätt att fastna med blicken på träden och därmed missa skogen. Notera därför att Europa populeras av välfungerande demokratier, lyckliga människor som lever länge och till synes goda liv. I korthet, ett Europa som är väl värt att värna och vara stolt över.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer