Usel förvaltning borde vara väljarnas främsta huvudbry

Kasst förvaltad
Kommuners usla ekonomi är tyvärr ett återkommande tema, där kärnverksamheterna skola, vård och omsorg ofrånkomligen blir strykpåsar. Som lösning åberopas då ofta mer resurser, mer pengar alltså. Lokalpolitiker, då givetvis främst rödgröna, klandrar regeringen för snålhet och äskar likt vingklippta fågelungar tillskott från statskassan. Kommunala neddragningar ställs mot skattesänkningar och blir därigenom också till en tacksam valfråga, samtidigt som kommuners egen oförmåga kamoufleras. Det är sorgligt, då felet allt som oftast trots allt ligger där.

Sverige Radio, som ett illustrativt exempel, uppmärksammade alldeles nyligen hur Göteborg kommuns förvaltning för funktionsstöd köpt ut 53 anställda bara under de senaste tre åren, på grund av misskötsel eller rent olaglig aktivitet. Förvaltningschefen konstaterar krasst att hans förvaltning brustit i att dokumentera misskötseln vilket sedan gjort det omöjligt att avskeda personerna på sakliga grunder, varpå endast utköp kvarstod som alternativ. I SR:s inslag konstateras vidare att tidigare avskedade eller utköpta i många fall fått anställning i andra kommuner, för att sedan återanställas i Göteborg på nytt. Denna parodiska rundgång är inte bara dyr för göteborgarna utan drabbar dem också, i form av uppenbart olämplig personal. Göteborgarna, likt dessvärre invånarna i många andra kommuner, bör givetvis ta sig för pannan över hur uselt deras pengar förvaltas, och över den leverans de får för sina skattepengar.

Sveriges kommuners förvaltning är i många fall rätt usel och detta borde, i stället för regeringens skattesänkningar, vara väljarnas främsta huvudbry inför höstens val.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer