Sverige bättre än du troligen tror

Sverige glänser
Som om sifferexercisen och statistikpingisen inte redan var jobbiga nog lär den knappast bli mindre jobbig ju närmre valdagen vi kommer. Räkna med att respektive parti lär vända siffror till sin egen fördel och till oppositionspartiernas nackdel. Partistrateger lär vrida ut och in på data för att spotta ur sig sina favoritmått, bäst ämnade för kampanj och på debattplats. Allteftersom statistikpingisen går in i huvudrundan kan det därför vara på sin plats att se efter vad relevanta mått egentligen säger om Sverige och landets ekonomiska hälsa.

Inflationen har med Hormuzundskrisens utvecklande dessvärre blivit het potatis igen. Enligt Eurostats aprilsiffror är Sverige dock nästan helt förskonat hittills, med 0,5 procents årlig prisökningstakt och lägst i EU. Annorlunda uttryckt gröps svenskens plånbok nu ur långsammast i hela unionen, vilket gör oss relativt sett rikare. BNP-tillväxten spås av EU-kommissionen uppgå till 1,8 procent under 2026, vilket förvisso är snäppet sämre än Danmarks 1,9 procent men klart högre än EU-snittets 1,1 procent. Vi får, sett till dessa siffror, således inte bara mer för varje krona än vad de flesta EU-grannarna får utan dessutom fler kronor. Arbetslösheten lär vi höra mycket om framöver, där statistikrabatten är synnerligen snårig och kan därför behöva rensas i. I Sverige deltar internationellt sett en mycket stor del av befolkningen på arbetsmarknaden. Kvinnor, studerande jobbar och funktionsvarierade jobbar klart mer än utomlands. Procentuellt kan arbetslösheten härigenom bli hög, vilken dock även sysselsättningsgraden blir. I Sverige är hela 82 procent av alla 20 till 64-åringar sysselsatta, eller till fjärde högsta grad i EU. En betydande andel som alltså på något sätt drar in egna pengar och betalar skatt. Och, slutligen, även sett till statsskuld märker vi ut oss med blygsamma 35 procents skuld av BNP eller sjätte lägst i EU. Ramstarkt.

Mycket kan givetvis bli bättre i vårt land men mycket, som vår ekonomi, är redan rätt så bra. Så låt dig inte fintas bort av siffertrollande politiker i höst, för Sverige är troligen bättre än vad flera av dem vill försöka få dig att tro.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer