En ljusnande Sverigebild

Vajar extra stolt i år
Mitt i de svenska högtidernas högtid, när de blågula fanorna svajar som mest, midsommarstängerna reses och den säregna ljusa och blomstrande svenska sommaren står för dörren, känns det extra lägligt att reflektera över oss svenskar och det land vi befolkar. Och oftast förstår man sig självt bäst genom andra och utomståendes ögon än genom sina egna, ofta både färgblinda och navelskådande. Hur omvärlden betraktar oss säger därför troligen mer om oss och vårt lands tillstånd än vilken annan politisk debatt och ledarsida som helst, då dennes vy är ärlig, rak och mindre sentimental.

Och om vi lämnar landet för en stund och lyfter blickarna bortom vår egen begränsade vy, så tycks läget i landet ljusna. Endast den enfaldige med det allra kortaste minnet kan ha glömt hur Sverigesnacket gick för bara ett par år sedan, när koranbrännare härjade fritt, skjutningarna var vardag, inflationen tvåsiffrig och omvärlden varnade för att resa hit. Detta var bara några år sedan, men synes alltmer vara historia. Nu tilltar nämligen hyllningskörerna, i takt med Sveriges konsolidering och stabiliserande. Den amerikanska finans- och politiktidningen Wall Street Journal är en av dem som stämmer in i kören när den hävdar att världen rent av har att lära av Sverige, som enligt tidningen just nu undergår världens mest överraskande kapitalistiska omgörning. Tidningen skriver bland annat att sänkta skatter utlöst en boom i entreprenörskap och tillväxt och att de offentliga sociala utgifterna sjunkit betydligt som andel av BNP, och nu ligger långt under andelen i många andra utvecklade länder. Det brittiska veckomagasinet The Economist ansluter och titulerar Sverige som Europas capital of capital, med syfte på vår blomstrande finans- och kapitalmarknad. BBC å sin sida lyfter fram vår pragmatiska skolomsvängning, där klassiska läroböcker är på ingång och övertron på det digitala på utgång. Den sammantagna bilden är att de mörka molnen inte längre synes skymma utlänningarnas syn på oss när i stället vår omvandling lyfts fram, i ett land som genom politisk målmedvetenhet, av en enig och stark regering, tagit tag i sina problem och sakta vänt på skutan.

Vi har mot ovanstående i år kanske fler skäl än på länge att med stolthet hissa den blågula fanan och med extra glädje ta varven runt midsommarstången. Men vi ska då samtidigt ha med oss att denna ljusnande tid och Sverigebild inte ska tas för given, utan har och kommer fortsatt kräva politisk nykterhet, beslutsamhet, enighet och ytterligare mången tuffa beslut.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer