Miljardärernas miljarder

Bör inte ha fler miljarder
En del talar för att valets slutstrid kommer stå om skatterna och nivån på dem. På ena flanken står en enad vänster där samtliga vill gå olika hårt fram, och på den andra en lika enig höger som i stort vill det rakt motsatta. Konflikten är oundviklig, och kan bli blodig. Vänsterpartierna går till strid under parollen att de rika ska bidra med mer, genom ökad skatteprogressivitet på arbetsinkomster och sparande, skatt på förmögenhet och, i vissa extremfall, på återinförd arvs- och gåvoskatt. För att ta ställning och välja sida i konflikten måste var och en först ta ställning till innebörden av att bidra samt förstå vart de där miljardärernas miljarder egentligen tar vägen.

Svenska enhörningsbolag har gett upphov till nästan tre gånger fler nya startupbolag än sina europeiska motsvarigheter, visar en ranking från det Silicon Valley-baserade riskkapitalbolaget Accel. Enhörning är i detta sammanhang ett onoterat teknikbolag med en värdering över en miljard dollar, alltså drygt 10 miljarder kronor. Accel analyserar vidare i sin rapport konsekvenserna av denna spinoff-effekt, när tidigare anställda med vunna framgångar och skapade förmögenheter går vidare och startar nytt. Analysen visar då bland annat att svenskgrundade Klarna gett upphov till 75 nya bolag och att likaså svenskättade Spotify och King återfinns bland de fem europeiska bolag som avlat flest nya bolag. Rapporten fastställer därtill att 12 svenska enhörningar gett upphov till hela 247 nya startupbolag. Det är ganska enastående och ett kvitto på att Sveriges nuvarande skatte- och näringspolitik för innovativa teknikbolag fungerar, vilket i sin tur borgar för fler jobb och ökade skatteintäkter. När vänstern blåser till strid om miljardärernas förmögenheter tar de därför samtidigt strid mot den svenska framgångsrika innovationsscenen och allt det positiva som följer med den.

Miljardärernas miljarder bidrar som det är idag som allra bäst när de återinvesteras i nya företag här i landet. Garanterat betydligt mycket mer än under Nooshi Dadgostars, Magdalena Anderssons och Daniel Helldéns förvaltning.  

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Fulla lador och solida finanser

Bild
Balanserad Allt fler länder börjar närma sig kritiska nivåer, där upplåningskostnaderna blir allt tyngre ok för dem att bära. Länge levde många gott på låga räntor och stabila kreditbetyg, som höll lånekostnaderna i schack och möjliggjorde än vidlyftigare finanspolitik. Som bekant är det dock när tidvattnet drar sig undan som det uppenbaras vem som badat naken. Näck i denna kontext har de varit som konsekvent underbalanserat budgeten, haft låg tillväxt, politisk turbulens eller rent av alltihop. Nu råder ebb och vi kan syna badgästernas eventuella mundering. Rika länder som Frankrike, Finland, Belgien och Tyskland dignar alla under skuldbördor väl över Maastrichkravens högstanivå om 60 procents skuld av BNP. EU-skulden i snitt uppgick vid utgången av 2025 till 81,7 procent och är konstant tilltagande, i takt med länders konsekventa offentliga underfinansiering. I världens största ekonomi, den amerikanska, skenar såväl skulder, räntekostnader som de löpande underskotten. Landet betala...
Läs mer