Bortom guld och gröna skogar

Lovar guld och gröna skogar
Nog doftar det visioner om Miljöpartiets valmanifest alltid, som utlovar en rättvis omställning på tema klimat, jämlikhet och natur. Det känns spontant också bra, att inte bara vara med och bidra i klimatomställningen utan samtidigt också få mer bidrag och behöva jobba mindre. Ingenting blir heller sämre av att det inte kostar idag verksamma medelinkomsttagare något, då investeringarna ska lånefinansieras och andra reformer betalas av landets rika, superrika och banker. Till synes jackpot för nästan alla alltså.

Partiets så kallade klimatoffensiv, framför allt i infrastrukturinvesteringar, ska betalas genom ytterligare 67 miljarder i lån. Det är 67 lånemiljarder mer än något annat parti föreslår, för kommande generationer att betala av. Övriga utgifter, såsom Sverigekort inom kollektivtrafik, höjda barn- och studiebidrag samt högkostnadsskydd för läkemedel, ska enligt partiets beräkningar betalas genom försämrat jobbskatteavdrag, återinförd värnskatt, bankskatt, försämringar av ISK samt någon form av förmögenhetsskatt för dem som partiet betecknar superrika. Enligt partiets budgetkalkyl går det ihop, plus och minus. Dock, utöver det moraliskt tveksamma i att belåna framtida generationer hårt, så är det en chimär att tro att så betydande skattehöjningar på arbete och kapital inte skulle påverka folks beteende. Vi vet från tiden när vi faktiskt hade förmögenhetsskatt att den drev kapital, investeringar och entreprenörer ut ur landet och endast gav smulor till statskassan. Vi vet också att avskaffandet av värnskatten finansierade sig självt, eftersom folk då arbetade mer. Det har även konstaterats att jobbskatteavdragen resulterade i fler arbetade timmar totalt, och därigenom ökade skatteintäkter.

Det är väl få som inte ställer sig bakom Miljöpartiets visioner och intentioner, i att värna klimat, jämlikhet och natur. Men att inte skärskåda partiets föreslagna väg dit och finansiering av den, bortom guld och gröna skogar, vore mer än lovligt naivt.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Det är i klassrummet det händer

Bild
Oavsett driftform Skola och utbildning är i dagsläget väljarnas näst viktigaste fråga inför valet. Det förvånar inte, då det är i skolan Sveriges framtid börjar. Det är därför synnerligen viktigt att de politiskt ansvariga anstränger sig extra för att hålla debatten saklig och med fokus på det relevanta som faktiskt spelar roll och gör skillnad. Att så nu är fallet kan ifrågasättas, när skoldebattens fokus närmast ensidigt hamnat på driftform, vinster och giriga huvudmän. I forskningsprojektet Mot alla odds har forskare från Stockholms universitet på mikronivå studerat tre skolor belägna i så kallade utsatta områden, som trots dåliga odds lyckats vända skutan och höjt betygen bland eleverna. Studien har pågått sedan 2023 och slutförs under detta år. Forskarna har dock redan identifierat ett antal huvudsakliga faktorer bakom skolornas framgångar. Som främsta faktor anges höga förväntningar där det naturliga exempelvis kan vara att eleverna förväntas läsa vidare vid någon högstatusutbi...
Läs mer