Svenskens plånbok tjockare än någonsin

Mer kvar efter betald kasse
Hushållens ökade kostnader är en av Vänsterpartiets käpphästar. Närmast till leda får vi höra om hur barnfamiljens månatliga hushållsbudget blivit 12 000 kronor dyrare, och där matkassen kostar bortåt 3 000 kronor mer än när regeringen tog över. Detta mantra är inte tänkt som en konsumentupplysning utan har till syfte att misskreditera regeringen samt odla misstro mot livsmedelsjättarna. Vänstern har förvisso inte fel i sak, inflationen var emellanåt tvåsiffrig i början av mandatperioden, men väljer samtidigt inte att nämna att det finns en annan sida av myntet.

Som en faktisk konsumentupplysning och som ett faktum måste nämnas att lönen efter skatt och inflation ökat sedan förra valet, och det till den högsta nivån som någonsin uppmätts i Sverige. Riksbankschefen Erik Thedéen konstaterar att svenskens köpkraft nu är högre än före inflationsuppgången 2022 och 2023 och menar samtidigt att hushållen har en väldigt god realekonomisk utveckling, som stärkts av regeringens skattesänkningar. Nordeas privatekonom Anders Stenkrona slår fast att hushållen hade det tuffare inför förra valet och nämner hanterad inflation, lägre ränta samt ökade realinkomster som förklaringsgrunder till det ljusnande läget. Samtidigt torde ingen ha missat den globala turbulens och epidemiska inflationsvåg som sköljt över världen och Sverige under de fyra senaste åren. Det är fenomen som ligger utanför en regeringens kontroll, som däremot kan hantera den genom ansvarsfull politik i syfte att på sikt göra landets och dess befolknings ekonomi robustare.

Vänsterpartiet har rätt i att kostnaderna ökat, men borde samtidigt nämna att inkomsterna efter skatt ökat ännu mer. Svenskens plånbok är tjockare än någonsin, vilket är väl värt att tänka på när du hör Nooshi Dadgostar upprepa sitt kostnadsmantra nästa gång.

https://www.gp.se/bd4fdff7-bdba-5e17-9273-1414d61b39a2

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Det är i klassrummet det händer

Bild
Oavsett driftform Skola och utbildning är i dagsläget väljarnas näst viktigaste fråga inför valet. Det förvånar inte, då det är i skolan Sveriges framtid börjar. Det är därför synnerligen viktigt att de politiskt ansvariga anstränger sig extra för att hålla debatten saklig och med fokus på det relevanta som faktiskt spelar roll och gör skillnad. Att så nu är fallet kan ifrågasättas, när skoldebattens fokus närmast ensidigt hamnat på driftform, vinster och giriga huvudmän. I forskningsprojektet Mot alla odds har forskare från Stockholms universitet på mikronivå studerat tre skolor belägna i så kallade utsatta områden, som trots dåliga odds lyckats vända skutan och höjt betygen bland eleverna. Studien har pågått sedan 2023 och slutförs under detta år. Forskarna har dock redan identifierat ett antal huvudsakliga faktorer bakom skolornas framgångar. Som främsta faktor anges höga förväntningar där det naturliga exempelvis kan vara att eleverna förväntas läsa vidare vid någon högstatusutbi...
Läs mer