Hur dumma får vi bli?

Bjuder motstånd
Årets PISA-resultat kom sent in i valrörelsen som en illa tajmad chock för regeringen. Mätningen visade att svenska 15-åringar tappat ytterligare i läsförmåga och innebär att endast 69 procent av de testade ungdomarna uppnår ens en grundläggande nivå i läsning. Det betyder att 31 procent inte förmår hitta information och identifiera huvudbudskapet i en endast måttligt lång text eller göra enklare reflektioner kring textens syfte och form. Det är alarmerande, både för den illitterata ungdomen själv och för samhället i stort.

Vår hjärna är elastisk och anpassningsbar. Likt muskler behöver den underhåll och utmaning för att hålla formen, för att inte förtvina och tappa sin funktion. Genom kontinuerlig träning, i form av skolgång, mer läsning och övning i abstrakt tänkande, ökade vår genomsnittliga IQ med 30 procent under 1900-talet. Det förklaras dock inte av en genetisk evolution, utan mer sannolikt av just träning. Och det är här vi har en ko på isen. Enligt SCB läser vi allt mindre, samtidigt som 13 - 16-åringar enligt Folkhälsomyndigheten och dess Mediedito i snitt ägnar uppåt sex timmar dagligen framför någon form av skärm. Framför skärmarna, snarare än försjunka i en bok, matas vi sedan med lättsmälta reels och snuttifierat TikTok-trams. Utan tillstymmelse till friktion och motstånd tappar hjärnan så småningom formen, slappar till sig och tappar sina mest elementära förmågor, som den att kunna läsa.

Oaktat vilken regering som så småningom tillträder så måste Tidös och Liberalernas skol- och lässatsningar, såsom ökade statsbidrag till läroböcker, bemannade skolbibliotek, fokus på läsning i läroplanen och intensivträning för dem med särskilda behov, fortgå. För här någonstans borde vi ha nått gränsen, för hur dumma vi kan tillåta oss att bli.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Det är i klassrummet det händer

Bild
Oavsett driftform Skola och utbildning är i dagsläget väljarnas näst viktigaste fråga inför valet. Det förvånar inte, då det är i skolan Sveriges framtid börjar. Det är därför synnerligen viktigt att de politiskt ansvariga anstränger sig extra för att hålla debatten saklig och med fokus på det relevanta som faktiskt spelar roll och gör skillnad. Att så nu är fallet kan ifrågasättas, när skoldebattens fokus närmast ensidigt hamnat på driftform, vinster och giriga huvudmän. I forskningsprojektet Mot alla odds har forskare från Stockholms universitet på mikronivå studerat tre skolor belägna i så kallade utsatta områden, som trots dåliga odds lyckats vända skutan och höjt betygen bland eleverna. Studien har pågått sedan 2023 och slutförs under detta år. Forskarna har dock redan identifierat ett antal huvudsakliga faktorer bakom skolornas framgångar. Som främsta faktor anges höga förväntningar där det naturliga exempelvis kan vara att eleverna förväntas läsa vidare vid någon högstatusutbi...
Läs mer