När morgondagen gryr

Yvigt
Ni vet den där stunden, när festen är som bäst, samtalen som yvigast men umgänget ännu på ett verbalt snarare än fysiskt plan. Timmen är förvisso sen, men adrenalin, dopamin och volymprocent håller gästerna i gång. Någonstans där befinner sig valrörelsen dagarna innan valdagen. Partiföreträdare far som skållade troll mellan stad och bygd, debattstudior, utfrågningar och tramsprogam med Mauri Hermundsson. Debattonen går allt högre och på en allt aggressivare växel, mellan de allt festdrucknare deltagarna. Ruset är som bäst timmarna före solen går upp, då verkligheten kommer i kapp och baksmällans elakaste konsekvenser gör sig påminda.

Riksdagens partiledare har haft åtskilliga tillfällen att ryka ihop, skrika och gapa på varandra offentligt. Anklagelserna viner, angreppen hårdnar och om debatten varit på krogen och inte i direktsändning, hade den i värsta fall inte stannat på det verbala planet. Debatterna mellan våra yttersta företrädare är främst ämnade att ge publiken en uppfattning om partiernas politik och visioner, inte att verka som arenor för skrik, gap, stoj och illasinnat stim. Våra folkvalda har ett extra ansvar för det land vi lever och ska samsas i. Inte bara för ekonomi, trygghet, välfärd och annat, utan också för den allmänna samtalstonen och som förebilder i stort. Det är förståeligt, så här mot festens småtimmar, att omdömen emellanåt sviktar och att en del sett i efterhand onödigt elaka kommentarer fälls. Det hör lite festen till. Men den erfarne festprissen vet å andra sidan själv, när det är dags att tagga ner och gå över på vattnet.

Natten till den 14 september är festen definitivt slut, och därför tid att samla ihop spillrorna. Vi objudna gäster och fönstertittare kan bara hoppas att våra festdeltagande yttersta företrädare förmår att samla sig, när den kranka morgondagen åter gryr.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Sansa tonen för demokratins skull

Bild
I skottlinjen Regeringen har på ett flertal områden blottat sig, för kritik från den som vill och den som har intresse av det. Ju närmare valet desto angelägnare att hitta skottlägen att prickskjuta mot regeringspolitiken. Detta är naturligtvis inget nytt eller konstigt i sig, partipolitisk träta ligger i demokratins natur. Det fråntar dock inte politikerna, våra yttersta företrädare för demokratin, deras ansvar att hålla sig till sanningen och det i saklig ton. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var senast i raden av regeringsföreträdare att hamna i oppositionens skottlinje, sedan hon backat från Sveriges rätt orimliga självpåtagna utsläppsmål inom transportsektorn. I stället för ett närmast omöjligt mål föreslog hon en realistiskt genomförbar elektrifieringsplan som faktiskt kan fungera. Men trots att alla oppositionspartier, utom möjligen MP som helst inte vill ha några vägtransporter alls, inser det omöjliga med målen kunde de inte låta bli att kölhala ministern fö...
Läs mer

Om folkets välstånd

Bild
Dammig, men ack så relavant Prismekanismen och vinstmotivet gör att människor frivilligt söker sig till de verksamheter som skapar mest värde för andra. Det betyder att staten inte kan styra ekonomin bättre än miljontals aktörer med lokal kunskap. Företag och produktion finns för att skapa varor och tjänster, och om någon annan gör det bättre blir vi rikare om dessa vinner i konkurrensen. Allt detta, och väldigt mycket mer, slog den skotske moralfilosofen Adam Smith fast redan år 1776. Hans idéer, och deras realpolitiska implikationer, har sedan dess gjort världen tusenfalt rikare än den värld som föregick den. I dessa tidevarv, där protektionismens och merkantilismens vindar blåser snålt, har Smiths klokskaper uppenbart fallit i glömska. Filosofen vänder sig garanterat i sin grav när världens främsta marknadsekonomi ivrigt reser tullmurar, den näst största ekonomin strör pengar på inhemska subventioner utifrån femårsplaner och där europeiska och svenska politiker samt riksbankschefe...
Läs mer

Det är i klassrummet det händer

Bild
Oavsett driftform Skola och utbildning är i dagsläget väljarnas näst viktigaste fråga inför valet. Det förvånar inte, då det är i skolan Sveriges framtid börjar. Det är därför synnerligen viktigt att de politiskt ansvariga anstränger sig extra för att hålla debatten saklig och med fokus på det relevanta som faktiskt spelar roll och gör skillnad. Att så nu är fallet kan ifrågasättas, när skoldebattens fokus närmast ensidigt hamnat på driftform, vinster och giriga huvudmän. I forskningsprojektet Mot alla odds har forskare från Stockholms universitet på mikronivå studerat tre skolor belägna i så kallade utsatta områden, som trots dåliga odds lyckats vända skutan och höjt betygen bland eleverna. Studien har pågått sedan 2023 och slutförs under detta år. Forskarna har dock redan identifierat ett antal huvudsakliga faktorer bakom skolornas framgångar. Som främsta faktor anges höga förväntningar där det naturliga exempelvis kan vara att eleverna förväntas läsa vidare vid någon högstatusutbi...
Läs mer